Är det kört?
Jag har varit för less och trött för att skriva något inlägg sedan i tisdags. Less och besviken på att vi ser ut att spela oss ur SHL på eget grepp. Visserligen var det jättetrevligt att möta upp ett 20-tal leksingar på Phil's burger i Uppsala. Maten var jättegod och personalen var toppen, var så säkra på att vi kommer tillbaka (om inte Almtuna spelar, då har deras supportrar förtur).
Idag kan matchserien vara över och Leksand kan åka ur SHL, igen. Jag vill inte ge upp och tro att det är över än men jag ser inte hur vi ska vinna tre raka matcher efter vad jag sett på isen hittills. Jag vägrar dock ge upp när det fortfarande finns en chans. Man är trotsallt knäpp på riktigt.
Ni som inte ser sport eller är insatta förstår inte hur det är att vara inbiten supporter. Det är en konstant balans mellan glädje och förtvivlan kan jag säga. Ibland undrar man varför man håller på. Sen är man på plats igen även om det gått åt helvete.
Glädjande nog så är det slut senast på måndag. Då kan jag börja blogga om lite annat igen men just nu är det mycket hockey. Räkna med radioskugga dock om vi förlorar ikväll. Kan behöva nån dag att återhämta mig och samla mina tankar.